lördag 26 december 2009

2009.12.26



Jaha, juldagen igår firades med en stor stuffing-fylld kalkon, skinka, potatis, cranberry sauce, och en massa annan god mat (vem hade kunnat tro att Ryan var så duktig på att laga mat?).

Idag har vi bara städat och ätit Toblerone i samma storlek som min hand (avundsjuk Cissi?). :)
Och så hittade jag ett gulligt spel på Addictinggames.com: FULL MOON - hjälp kaninen hitta sakerna han vill ha. :)




tisdag 22 december 2009

2009.12.22 - liten uppdatering (förlåt mamma).


Okej, så det har varit mycket dåligt på uppdateringsfronten sen jag kom hit. Hemskt ledsen. Men nu (ja, två dagar innan jag åker. Synpunkter på det? Nej, trodde inte det heller, bättre sent än aldrig) tänkte jag ta och skriva en liten lista på saker som jag faktiskt gjort sedan jag kom hit för över en vecka sen. Ja mamma, jag vet att jag sade att jag skulle skriva massor så att ni kunde ha lite koll på vad jag har haft för mig, men jag har sovit så lite att jag faktiskt inte orkat skriva alls.

Just nu sitter jag på en säng, med konstigt Disney sängöverdrag, i en studentlägenhet mitt i Spanien (okej, så Valencia kanske inte ligger mitt i Spanien, men med tanke på mitt dåliga lokalsinne, och det faktum att jag spenderat nästan varje dag på universitetes bibliotek och fortfarande inte hittar varken dit eller hem igen, så tycker jag att just "mitt i" var en ganska rimlig gissning) och funderar lite på hur vi ska kunna packa alla våra saker i två resväskor på en sisådär en och en halv dag, samt undrar hur jag lyckats trycka i mig en sisådär närmare 4 burkar Nutella på mindre än en vecka (ja, mamma, på VITT bröd)... Jag tror faktiskt att det kräver en viss talang för att klara detta utan att spy eller bli magsjuk. Undrar om det finns någon form av tävling för den här sortens talang... Får ta reda på det.

Vad har vi gjort då? Jo, vi - eller snarare jag - har:
- ätit Nutella.
- varit på bilblioteket närmare tre timmar nästan varje dag (vilket lett till att jag numera är expert på att spela Bubble Town på min mobil, och är mindre bra på att spela Snake och lyckas ha ihjäl orm-stackarn' en sisådär 15-20ggr på en timme).
- träffat massa trevliga människor, särskilt Rubén och Roció. Jag pratar engelska med dem, de pratar spanska med mig.
- fått reda på att jag hamnade på fel flygplats när jag fläg hit, och fick därför ta en buss därifrån till Barcelona, ta tunnelbana till tågstationen, byta tågbiljett eftersom jag missade det första tåget, och sedan ta en ca: 2h lång tågresa. Men det viktiga här är att jag lyckades klara allt detta ensam, trots att jag inte pratar spanska och trots att jag är en sådan människa som tar fel tåg från Mörby till Täby, och kör till Rinkeby istället för Jakobsberg. Då kan man ju tänka sig varför mamma var så sjukt stolt över mig när jag lyckades ta buss, tunnelbana och tåg (till rätt station) på ett språk jag inte kan.
- varit på en kinesisk restaurant och ätit buffé för 6 Euro.
- spenderat alldeles för mycket tid på att vara ute halva natten på en sunkigt disco någonstans och inte kommit hem förrän kl. 5:00 på morgonen.
- sedan inte sovit mer än kanske 3h samma natt/morgon eftersom vi sov över hos Katharina och hennes grannar bestämde sig för att det var en utomordentlig idé att ha vilt, högljutt och irriterande sex klockan sisådär 07:00 en lördag morgon.
- sovit över hos Rubén eftersom vi försökte undvika hyresvärden (hon är en riktig häxa, helt sjukt. Om hon fått reda på att jag bor här så skulle hon vilja ha närmare 12E per natt extra bara för att jag är här. Så henne gömmer vi oss för) och spenderat närmare en halvtimme den natten med att leka med hans nattduksbordslampa (är det ens ett ord? Kan man säga så?). I vilket fall som helst, den är asball. Man behöver bara snudda vid lampfoten så sprids ett mjukt skimmer över rummet (vi fick sova i hans säng). Så vi låg och turades om med att peta på hans lampa bara för att den var det ballaste vi sett i lampväg - någosin!
- blivit totalt facinerade över Rubéns huvudkudde. Den var, liksom ovannämnda lampa, också asball. Om man kramade om den riktigt hårt så förmade den sig efter kroppen, och när man släppte liksom "blåstes upp" av sig själv! Verkade vara gjord av skumgummi, men förmodligen något annat material som är snäppet coolare än just skumgummi (lampan och kudden kommer hamna högt upp på en önskelista den dagen då jag flyttar hemifrån och får inflyttningsgåvor!).
- träffat Rubéns mamma som gjorde iordning frukost åt oss och gav mig massa paracetamol tabletter och näsdukar eftersom jag hade ont i öronen.
- blivit bjuden på lunch hos dem, suttit och lyssnat på Rubéns pappa som pratar med den konstigaste dialekt jag någonsin hört, och DESPERAT försökt förstå vad det är han säger. Det gick inte. Inte ens Rubén förstår honom ibland, så det gör inget.
- blivit förkyld - igen - av att inte fått sova tillräckligt.
- blivit lagom förvånad, och positivt överraskad, över att det faktiskt finns nässpray i det här landet. Av någon anledning trodde inte jag att det existerade här eftersom jag inte hittat det i Frakrike en endaste gång.
- läst en bok som heter "Use your head - Innovative learning and thinking techniques to fulfill your mental potential". Nej Cecilia, inte roligt. Den ska tydligen få en att förstå hur ens hjärna fungerar, hur man bäst lär sig saker beroende på vilken typ av hjärna man har. Och författaren, Tony Buzan, var mannen som kom på Mindmapping-tekniken. Vet inte om jag lärt mig sådär jätte mycket, men lite intressant är det faktiskt... Den här boken har varit min bästa vän de långa, tråkiga, och utdragna dagarna i biblioteket.
- promenerat runt i Valencia. Det finns en jätte rolig lekpark här. Den är helt enorm, i formen av en pirat som ligger i sanden och alla delar av den här enorma piraten är olika rutschkanor! :) Måste nog dit och fota lite. Det har varit lite dåligt med fotona eftersom vi spenderat all tid med att sitta på bilblioteket...

Det var väl allt, än så länge. Ska försöka få upp lite bilder någon dag, särskilt på den där pirat rutschkanan. ;)
Det var väl en rejäl uppdatering. Morsning så länge. :)




fredag 11 december 2009

2009.12.10 - Vart tog veckan vägen?


Jesus vad tiden går fort. Helt sanslöst. Redan fredag imorgon, och jag har inte hunnit göra någon av de grejer som jag sade i söndags att jag borde få gjort den här veckan...

- Tänkte att jag skulle ta med mig fotona på Ross' skador ned till polisstationen och lägga till dem till min anmälan, men har inte hunnit.
- Skulle bytt mobilabonemang (fast det har faktiskt mamma och pappa varit schyssta nog att gjort det åt mig idag, så det är fixat. Kommer få ett temporärt/tillfälligt mobilnummer innan de flyttat mitt gamla nummer till 3. Det kan ni få om ni frågar. Det är iaf det nya tillfälliga numret som kommer användas när jag sticker utomlands nu på måndag). Och i och med bytet av operatör inhandlades också en ny mobil. En röd Sony Ericsson W995. :)
- Tvätta skulle jag gjort också, tvättstugan är inbokad imorgon kl. 10:30.
- Ta fram lämplig res- och handväska.
- Göra en packlista med alla grejer, utöver kläder, som jag behöver ha med mig, eftersom jag har en minneskapacitet jämförbar med en 99-årig senil tant när jag blir stressad. Skriva ut den måste jag också göra, men då måste jag åka ut till Gärdet och invadera kontoret eftersom jag varken kan öppna Word på min dator eller skriva ut någonting eftersom vår skrivare hemma inte kan installeras på datorn.
- Måste också checka in online innan jag flyger, vilket är något som jag aldrig gjort tidigare... Får INTE glömma passet imorgon då.
Vad mer...?
- Föra över musik till både mobilen och mp3:n så att jag har något att lyssna på medans jag läser eller löser korsord på planet.
- Ta reda på väderprognoser för både Spanien och Irland så att jag vet vilka kläder jag ska packa.
- Köpa en sisådär 4st Julmust och smuggla med mig så att jag kan ta med lite svensk tradition och sprida den...
- Skicka iväg julkortet till Sasha...

Packlistan kan jag göra ett utkast på imorgon mellan det att jag springer upp- och ner från tvättstugan, duschar, slår in lillasyster's julklappar, och fipplar med mobilen för att komma på hur man fixar så att knapplåset går igång när man skjuter ner skärmen även om man inte har avslutat det man höll på med (oerhört frustrerande, jag har aldrig blivit mer störd över det. Jag brukar aldrig läsa instruktionsböcker till mobiltelefoner eller datorer, men nu var jag tvungen, och de har satt in korkade grejer som "hur man ringer ett samtal". Men inte hur man fixar så att knapplåset gör som man vill! Jag blir tokig! Hur svårt är det att komma på att man slår numret till den man vill ringa och sedan trycka på en knapp??).  
Ja... Det blev ju en rejäl lista det där... Och allt detta ska helst hinnas med mestadels imorgon eftersom jag och kusin-Alex tänkte hänga med storebror till "Skinkcupen" på lördag (ja, den heter så. Ungefär lika lustigt som när mamma och jag kom hem ikväll och lillasyster hade bakat pepparkakor och mamma säger "Mmmm, här luktar det bak!!" på ett ovanligt "positivt överraskat" sätt). OCH så måste vi hinna med att ha en "liten julafton" innan jag åker, så vi kan dela ut paket och äta lite svenskt julbord inann jag åker.

Så himla mycket att göra och så sjukt lite tid. Och nu är klockan nästan ett på natten så det är nog bäst att jag tar och går och lägger mig. Jag förstår verkligen inte vart den här veckan tog vägen.

Förresten så kan jag meddela, om jag inte redan gjort det (är ju som en senil gammal tant vet ni), att Ross mår mycket mycket bättre. Förra helgen ville han inte gå ut alls. Uppsvullen som en oxgroda och trött och jävlig. Nu har han fått antibiotika, och det verkar som att jag lyckats få ut allt var ur såren och bölderna som bildades. Och idag så ville han t.o.m. leka så det var ett bra tecken. :) Nu behöver jag inte oroa mig för hur han kommer må när jag inte är hemma längre. Så det är super.

Nej, nattidags tror jag. Efter ett avsnitt av "How I Met Your Mother" såklart. Det är lite av min godnatt saga. :p

xx





onsdag 9 december 2009

2009.12.08 - Svininfluensan


Nej, jag har fortfarande inte lyckats överföra bilderna på Ross' skador från kameran till datorn. Det var en ganska hektisk dag. Började med att jag och lillasyster gick upp kl. 08:00 för att promenera jycken (hon var ledig från skolan), stack in till kontoret och kuverterade julkort, gick på lunch, gick med hunden, åkte hem och gick till husläkaren och vaccinerade mig mot svininfluensan. Efter att jag återhämtat mig (sprut-skräck ni vet) efter att inte ha svimmat (med viss svårighet, men i alla fall), så stack vi iväg ner på stan. Kom hem vid 7-tiden, lagade mat. Lekte med grannens 1½ åriga dotter som var super busig. Sade "där", pekade och sprang iväg åt det håll hon pekade. :p Hon var faktiskt riktigt rolig. Försökte sno lillaystsers mobil gjorde hon också. Tog den och försökte rymma från hennes knä. Gick inget vidare. Men den var väl fin för att den blinkade när hon tröck på knapparna. Sen gav hon sig på datorn också. Måste medge att hon var ganska kul.

Och svininfluensan då? Har jätte ont i armen. Men än så länge är det den enda biverkningen jag fått. Så vi får väl se hur jag mår imorgon.... Då ska bytas mobil abonemang.

Sedan har vi julpysslat också. Skitfint blev det. Riktigt kul att spraya guld- och silver färg på allting! :) Mysigt värre. Allt som saknas nu är fler ljus.

Men nu tänker jag gå och sova. Är trött av vaccinet och har en massa grejer att ta hand om imorgon. Måste leta reda på en resväska som passar, försöka checka in online, kolla vilka kläder och grejer jag ska ha med mig, byta mobil abonemang, ta hand on hunden och försöka hitta en bra julklapp åt lillasyster. Vi får se hur det går, hoppas jag inte har feber imorgon....



söndag 6 december 2009

2009.12.05


Jag hade precis skrivit ett aslångt inlägg om hur illa Ross mår och vilka skador han fått, men tyvärr lyckades jag komma åt någonting och lyckades radera alltihop. Så jag får skriva om det imorgon.

Jag kommer snart, förmodligen imorgon, lägga upp bilder på Ross sår så att folk kan se hur förjävlig han ser ut och vilken skada han fått efter den här brutala attacken i onsdags. Och också tala om vad vi, tillsammans med vår uppfödare, fick göra idag för att fixa till såren. Det involverade kanyler, skalpeller, strumpstickor, och en massa var och blod samt en rejäl dos salva som sprutades in i de öppna och djupa såren. Hunden är helt utmattad, han orkade inte ens gå ut ikväll... Jag hoppas att

När de här bilderna kommer upp skulle jag verkligen vilja att ni få som läser det här länkar till inläggen med bilder (ska försöka hitta tanten som ägde hunden och fota både henne och hennes hund om jag kan, och lägga upp de med), länka i andra bloggar, på facebook, var som helst. Det spelar ingen roll. Men är verkligen jätteviktigt, hade jag haft en något mindre hund så hade den inte klarat sig. Den hade dött. Det är ett mirakel att Ross klarade sig, fast han är så stor, och att den andra hunden inte kom åt halspulsådern. För trots sin storlek kunde han dött.
Och om den här kvinnan tagit sitt ansvar så hade jag haft kvar min urgulliga, mysiga, underbara, 7-åriga knasboll till hund istället för att han nu ligger någonstans och kliar upp infekterade sår. Det hade lätt kunnat undvikas, och jag vill att andra ska veta vem de ska akta sig för. Så länka snälla rara människor. Länka när bilderna kommer upp.

Nu tänker jag gå och sova, sedan ska vi julpyssla imorgon istället. Då har jag något mer positivt att berätta om.



lördag 5 december 2009

2009.12.04 - Ross


Okej, så egentligen så är det väl den 5:e nu eftersom klockan är över ett på natten. Men inlägget handlar trots allt om dagen som gått.

I vilket fall som helst så handlar väl det här mest om Ross och hans tillstånd.
Vi åkte inte till veterinären med honom när han blev biten eftersom mamma och pappa tyckte att han inte verkade tagit någon större skada annat än att han var chockad. Men idag, tre dagar senare, så har nackpartiet precis där huvudet slutar och nacken börjar, svällt upp. Nu har han en stor tjock varböld, bred som en tjockkorv, från ena örat till det andra. Sedan upptäckte jag att skinnet under hakan hängde mer än vanligt och såg svullet ut. Det visar sig att han har en pås-liknande varböld under, på halsen, också. Han är lite marbultad.

Helt sjukt. Jag blir så himla ledsen och arg när jag ser vilken skada han fått, och när jag tänker på att tanten som ägde hunden som attackerade honom inte tog något ansvar över huvud taget, och dessutom påstod att Ross var den som var farlig och borde hållas kopplad. Min hund har nu ett sår vid höger öra som är öppet och varar, och ett annat sår på vänster sida som har blött något otroligt. Emellan dem ligger en korvig, och väldigt öm, böld. Och hunden piper till av smärta när man tar på nacken. Halsen funkar att ta på men det ser inte trevligt ut. Så vi ringde till veterinären, men han var inte där. Vi ska försöka få tag på honom imorgon så att vi kan åka dit och få såren dränerade så att infektionen inte sprider sig. Vi får se hur det går. Det är ju inte farligt så länge vi fixar det i tid.


Nu till något roligare, imorgon ska jag och lillasyster ha Julpyssel dag! :) (ja, efter vi har varit hos veterinären då). Var på Panduro idag och köpte glitter spray och röd färg och en massa andra fina grejer så vi kan göra lite fina juldekorationer och julklappar. Ska bli jätte mysigt. :) Vi får ju ta en lite tidig julafton eftersom jag inte kommer vara hemma i jul. Så nästa lördag blir det "lilla julafton" hemma hos oss. Vet fortfarande inte vad jag ska ge lillayster i julklapp. Jag har en känsla av att hon har något på gång åt mig. Spännande grejer. Hoppas Storebror kommer hem någon gång innan jag sticker också så vi får lite "familje jul" i alla fall.
Men nu är det How I Met Your Mother som gäller innan jag somnar. Visserligen har jag börjat om på säsong 1 igen bara för att jag inte har fler än fyra säsonger. Men de är lika bra varje gång. God natt, och håll tummarna för lill-hunden.



onsdag 2 december 2009

2009.12.01 - Folk är fan inte kloka!


Ross blev attackerad av en annan hund idag, igen. Hur många gånger ska den här stackars hunden behöva blil biten, attackerad och få sår stora som tefat, och djupa som om en vass nål stuckit honom i halsen, innan folk inser hur farliga deras djur är???

Jag blir tokig. Idag mötte vi en riktigt stor maffig Mastiff liknande hund på gärdet, Ross hälsade på den med svansen viftandes i vädret. Skitglad, ville leka som vanligt. Tanten som ägde hunden stog ca: 10m bort och pratade i mobiltelefon. Ganska snabbt ser jag på hundens kroppspråk att det här inte kommer funka särskilt länge till och försöker ta Ross därifrån, men precis när jag tar tag i halsbandet så attackerar Mastiffen, tar tag i nacken på Ross, och släpper inte! Jag släpper Ross så att han ska kunna få en chans att försvara sig, men när jag inser att den andra hunden har ett så starkt grepp runt halsen på honom att han inte kommer komma loss försöker jag dra bort hundarna från varandra. Både hennes och min hund. Men det går bara inte. Den här hunden måste vägt lika mycket som jag, om inte mer. Han hade Ross i ett järngrepp. Tanten som äger hunden går väldigt sakta fram till oss, pratar fortfarande i mobilen. Sen lägger hon på, efter att hundarna bråkat i säkert 3 minuter...

Till slut blir jag desperat och skriker åt henne att ta bort hunden, vet ni vad hon svarar (och hon står precis bredvif hundarna nu, lika nära som jag. Och hon ser att hennes hund har ett rejält grepp om halsen på min)? Hon säger "Varför då?". Jag blir rasande. Sen när hon väl fått bort sin mastiff från Ross så vänder sig hennes hund om och tar tag i Ross ben istället.
Sen försöker hom storma därifrån när jag säger att jag vill ha hennes telefonnummer. Det tänker hon absolut inte ge mig. "Aldrig i livet!". Sedan hotar hon med att polisanmäla oss. Babblar något om att hennes hund är i högre rang än min och att därför har hennes hund rätt att ge sig på min. Jag säger att jag förstår det, "det är självklart att din hund ska markera var gränsen går. Inga problem, det är bara bra. Det ska han göra". Tanten ser helt borta ut, och blir ännu surare. Problemet var att det här inte var någon markering. Det var en riktig attack, och nu har Ross ett djupt sår i nacken, och en eventuell inre skada i höger framben..

Hon skriker att jag inte borde ha min hund lös eftersom han är superfarlig (det faktum att han lekte med en annan hanhund precis innan hennes mastiff kom stormande mot oss är tydligen inte relevant alls). Hon vägrar ge mig telefonnumret, lillasyster försöker gå fram till henne och resonera eftersom tanten vägrar prata med mig. Det funkar inte heller. Hon blir ännu mer förbannad och skyndar sig därifrån så fort hon kan. Grejen är den att det står på skyltar där ute att hundarna får gå lösa om man tycker att man har tillräcklig koll, men att man som ägare bär ansvar för alla eventuella skador som hunden kan orsaka. Och den här kvinnan tog inget ansvar alls. Jag tror att hon vägrade ge mig sitt telefonnummer eftersom hon visste att det var hennes ansvar och att det var hon som hade åkt dit om jag hade fått hennes nummer. När hon stormade därifrån skrek hon något om att hon måste ta sin hund till veterinären. Då kan man ju undra varför hon vägrade ge mig numret, om min hund hade orsakat någon skada så är ju jag skyldig henne kostnaden för veterinär besöket...

Jag tycker att hundarna ska få gå lösa. Men ägaren (dvs. flockledaren) måste ha koll på sin egen hund. Det finns en anledning att skyltarna med lagarna står där på diverse ställen. Man måste ta ansvar för hunden och skadorna den kan kan orsaka.Men den här kvinnan gjorde ingenting. Hon stod mindre än en halvmeter ifrån hundarna och vägrade ens säga ifrån åt sin hund. Hade Ross hoppat på någon annan sådär hade jag ryckt tag i nacken på honom och tryckt ner honom i marken och tvingat honom att vara undergiven mig så fort att han inte hunnit göra någon skada. Jag är ledaren av vår "flock". Han ska inte, och får inte göra så. Och man måste säga åt hunden att den gör fel på samma sätt som en annan hund skulle satt honom på plats. Men den här kärringen (ursäkta språket) gjorde absolut ingenting. Hur kan man stå bredvid och bara titta medans ens hund trycker in hörntänderna i en annan hunds nacke??!! Ross var helt chanslös. Varför gör man ingenting? Det är helt sjukt. Om jag ska vara helt ärlig så tror jag att den här kvinnan inte "hade alla hästarna hemma" som mamma brukar säga. Hon verkade inte helt vaken. Och en sådan människa borde inte ha hund, särskilt inte en i den storleken som kan göra så mycket skada, och som uppenbarligen aldrig blivit tillsagd att den gjort något fel i hela sitt liv.

Jag måste faktiskt varna för den här människan innan någon annan råkar ut för samma sak. Inte för att så många som läser det här, men om ni som gör det känner någon som har hund och brukar promenera på Gärdet så föreslår jag att ni länkar till det här inlägget.
Tanten var ungefär 50-60 år gammal, ca: 1.65 lång och blond med mörk utväxt. Hunden, vilket är det ni garanterat märker först) var riktigt stor. Säkert 60kg, minst. Svart mastiff-liknande bjässe med en vit bred rand över bröstet ned mot magen. Och den är inte att leka med. Men det ser ni när den kommer emot er.
Om jag ser henne och/eller hunden igen så ska jag försöka ta ett kort på henne så man vet vad man ska akta sig för. Tyvärr gick inte det riktigt den här gången. Jag önskar verkligen att jag hade ett foto på både henne och hunden att lägga upp här, för både hon och hunden är farliga. Särskilt i kombination med varandra.

Jag har i alla fall polisanmält händelsen. Och jag hoppas att fler personer vågar göra samma sak om ni stöter på den här kvinnan och hennes enorma hund. Mamma och pappa ska ut och försöka hitta henne och konfrontera henne. Hoppas de lyckas. Hoppas också de fotar henne så jag kan lägga upp en bild här.

Vi har inte varit hos veterinären än med Ross, mamma ville vänta och se hur han mår imorgon. Jag hoppas att han inte fått några allvarligare skador. Men man vet ju aldrig. Vi får se hur det går.
Nu måste jag gå och sova. Ska jobba extra imorgon som receptionist på ett ställe jag aldrig hört talas om. Måste upp kl: 06.00 så jag hinner hitta dit.


tisdag 1 december 2009

2009.11.30 - Biljetten är bokad! :)


Så nu är biljetten till Spanien bokad. :) Den 14:e försvinner jag från fina vinter-Sverige och sticker mot varmare breddgrader. Hoppas att jag kan få lite fin vacker vit snö innan jag åker.

Känns himla konstigt det här... Första julen hemifrån utan resten av familjen... Helkonstigt. Så i år blir det inget svenskt julbord eller långa vinterpromenader i ett vitt sprakande, knastrande vinterlandskap med vovven min... Bäst att det blir snö i en dag eller två innan jag åker så jag och Ross kan springa ut och göra snöänglar.
Snöänglar (d.v.s. när hunden rullar sig en hög med snö i ren och skär lycka) var mer Iggys grej än Ross. Gud vad jag saknar den hunden när det snöar.
Sista kvällen innan vi tog honom till veterinären för sista gånen, tog han med sig ett märgben ut i parken där vi bor och låg där och smaskade på benet medans stora vita tjocka snöflingor sakta föll till marken. Han brydde sig inte om någon annan, människa eller hund. Det var nog det finaste minnet jag har av den hunden. Helt underbar, skyddade oss mot allt. Rullade runt i snön som en tok. Han lekte egentligen aldrig, men när det snöade och jag låg i snön kom han och snodde min vante. :)

Nog om det. Idag var en bra dag. Riktigt bra dag. Jag återhämtade mig från det som kunde varit halsfluss, och var tvungen att gå ut med Ross. Så jag tog med lillasyster ut på Gärdet. Frisk luft är alltid uppskattat. Jag tror att hon var så trött på att vara instängd att hon blev helt hysteriskt glad bara av att få gå ut. Men det är bra när hon är glad. Det gillar vi. :)

Sen gick vi till Fältöversten för att hämta hennes mp3 spelare som var inlämnad på ONOFF på lagning. Kollade i massa klädaffärer, hittade massa fina prylar. Provade klänningar, köpte en stickad tröja. Skitfin.
Köpte också den här superfina massage-prylen:

 
Såhär såg den ut. Funkar jättebra. 19:- på H&M. :) Fungerar utmärkt. Jag älskar massager, och den här lilla prylen gör det lättare för den som måste massera. Provade att massera huvudet med den också. Gick utmärkt det också! :p

Sen sprang vi tillbaka till kontoret, hämtade upp jycken och körde ut till skogen bakom kaknästornet. Och när jag påpekade att vi skulle in i den kolsvarta skogen, blev lillasyster rädd. Så jag fick gå och hålla min 17-åriga syster i handen de första fem minuterna innan vi kom in på elljusspåret. Sen sjöng vi barnvisor. Okej... En barnvisa, den om "Kasper, och Jesper och Jonathan", så högt vi bara kunde. Mest för att skrämma bort eventuella rådjur, men också lite för att skrämma andra som kom i spåret. Men det var bara vi där, så det gick inget vidare..